...

Idag var första gången jag grät. Idag var sista lektionen på Danshuset.
Jag sa hejdå till vårt mysiga personalrum (säger jag som inte ens jobbar där), sa hej då till korridoren, till cafét, till ytterdörren, till parkeringen........ en tår föll. Konstig känsla ändå. Bye bye....

Bestämde oss för att åka till Totsen efteråt. I bilen dit satte vi på lite nostalgilåtar: Just one night med Cassie t.ex... Minnen poppade upp i huvudet. Bland annat när jag Moncef, Teresa och Julia körde fel när vi skulle till Backaplan men hamnade i Angered (hur lyckas man liksom?)...

Väl framme hade vi lite McDonalds kalas och tittade på Sex & the city... chill som vanligt.

Det är så konstigt nu när jag träffar alla vänner.. Man märker verkligen att folk börjar säga hej då till mig. "Man får krama Karin extra mycket nu.."

Det känns även konstig när folk pratar om vad dem ska göra nästa vecka. "Ja, men nästa vecka så ska vi ju blablabla...." och då kan inte jag vara med för då är jag på andra sidan jorden! Gaaaaah :D Fast jag har börjat ställa in mig lite mer på det nu. Det känns inte lika overkligt längre. Fast ändå gör det det.... går inte att förklara.

Nu ska jag sova. Imorgon (idag) är det bara tre dagar kvar! TRE DAGAR!!! waaaaaaaaaaaahhhhh......

Godnatt!
K